Hemresan

Sista morgonen vaknade vi av oss själva kl 07:30. Vi hade redan packat det mesta kvällen innan så det var bara att duscha och packa det allra sista. Jag gick ner i källaren och bloggade och Lina gick och köpte en varsin capuchino (som hon för övrigt servat mig med varje morgon medan jag bloggat). Vi var tvungna att lämna rummet kl 11 och planet skulle inte gå förrän 21:30.
Lina hade sett en tröja igår och ångrade att hon inte provat den. Affären låg på 5:te avenyn mellan 35:te och 36:tte gatan och vi beslöt oss för att åka dit med väskor och allt. Först åt vi frukost uppe hos oss på Broadway. Bagle för mig och grekisk omelett för Lina. Vår packning var tung och otymplig men vi släpade med oss väskorna genom det trånga tunnelbanesystemet. Det kändes extra otympligt att gå bland allt folk på trottoarerna. I just de kvarteren är det särskilt mycket folk. Lina köpte i alla fall tröjan hon inte provade igår. En mycket fin röd tröja av märke "Patagonia".Här sitter hon i sin nya tröja och ska precis hugga in på en kaka med kletiga, söta valnötter. Själv köpte jag en grå Patagoniatröja igår.
Efter den otympliga shoppingturen åkte vi ut till JFK med tunnelbana. Vi var där i god tid (förstås) och satte oss och åt lite. Lina shoppade en sista sak som gjorde mig förvånad.Ett passfodral på "Victoria's Secret". En butik så långt ifrån "Lina" jag kan tänka mig.Närbild på passfodralet...Jag förvånade tydligen henne också genom att köpa en termosmugg med en New York-slogan på. Den ska hålla mitt kaffe varmt på kapelltrappan i höst.

Det var lite oroligt ett tag att planet skulle vara försenat igen men allt eftersom kvällen gick stod det klart att det skulle avgå någorlunda nära utsatt tid. Det blev en timme försenat och vi lyfte 22:30. Piloten talade om att vi hade gynnsamma vindar på vår flight så överflygningen skulle ta endast 6 timmar och en kvart. Vi hade ca 250 km/h medvind stora delar av överflygningen. Medvinden gjorde att vi ändå landade i tid på Arlanda. Lina sov säkert fyra timmar i planet och som vanligt klarade jag inte av att sova alls.
Jag var hemskt trött när vi landat i Stockholm och nickade till flera gånger på flygbussen. Tåget gick i tid från centralen och kl 17 var vi framme i Kristinehamn. Det tog exakt 24 timmar från hotelldörr till hemdörr.Linas far, Anders hjälpte till med ett foto så cirkeln kunde slutas. Här stod vi då nu igen men med betydligt större packning både i väskor och hjärnor.

Resan har varit mycket bra. Vi har haft roligt och tyckt om varann. Stundtals har vi älskat varann men i ca ett dygn hatade vi varann. Det är väl så det är i livet. Upp och ner. Vi har sett mycket av den underbara staden i ett lugnt tempo. Lina tittade igenom sin guidebok sista kvällen och insåg att hon faktiskt sett nästan allt.
Lina är mer än nöjd med sin resa där jag varit behjälplig som den rutinerade New York-resenären som jag nu blivit. Lina SKA hit igen, det är hon säker på.

Avslutar med två bilder av fina souvernirer från resan.Biljetten till konserten med Allman brothers. Kronan på verket i min biljettsamling.Napoleon Murphy Brocks autograf.

10 287 steg tills vi gick ombord på Dreamlinern.